Klassföreståndarens guide för trivsel och gemenskap

Klassföreståndare – en viktig vuxen

Som klassföreståndare för din klass har du möjlighet att vara en viktig vuxen för gruppen och för den enskilda eleven.

Genom gemensamma möten och diskussioner kan vi skapa strukturer för hur vi vill ha det och vi har möjlighet att bygga gemenskap. Då vi gör satsningar på främjande arbete och på att stärka trivseln och gemenskapen förebygger vi mobbning och utanförskap. I det här arbetet kan du som klassföreståndare göra skillnad bland annat via att: lyssna, skapa möjlighet för diskussioner och dialog, ta upp olika teman och ge eleverna möjlighet att vara delaktiga och höras.

Då ni möts ges du som klassföreståndare möjlighet att visa intresse för elevens vardag. Det i sin tur kan leda till att eleven får ett förtroende till dig och du blir en vuxen som hen kan vända sig till vid behov.

Vi vet att där unga känner sig trygga har de bättre förutsättningar för inlärning (Friendsrapporten, 2024). I Friends rapporten 2024 lyfts att tillitsfulla relationer mellan elever och vuxna är en av de viktigaste framgångsfaktorerna i skolan. Om vi stärker relationerna mellan elever och vuxna samt mellan eleverna så kan vi skapa ett tryggt klassrumsklimat.

”Många satsningar görs, men att främja trivsel är ett ständigt pågående arbete. Det här ett arbete som kan kännas självklart men ändå svårt – målsättning och värdegrund behöver konkretiseras i handlingar och alla i skolan behöver engageras och vara delaktiga.”
Ur Tillsammans i skolan, 2022

Varför är det viktigt att trivas i skolan?

Skolan är en viktig mötesplats för både elever och personal. Tiden i skolan utgör en stor del av elevernas vardag och känslan kopplad till skolan kan påverka elevens välbefinnande. Det finns många goda skäl till varför det är viktigt och värdefullt att värna om ett gott klimat i både skola och i klass:

• Klimatet i skolan och gruppen samt skolans regler och kultur påverkar elevers trygghetskänsla i skolmiljön. (Bl.a. Nilsson & Karlberg, 2022)
• Forskning visar att elever är mera benägna att delta i mobbning i ohälsosamma skolklimat och ett positivt skolklimat är nödvändigt för att effektivt förebygga mobbningsbeteenden (Wang, Berry & Swearer, 2013)
• Lärarens roll är viktig när det kommer till att motverka mobbning men de måste få barnen och ungdomarna med i arbetet. (Veenstra 2020)
• Desto mer socialt stöd eleven upplever från lärare och andra elever (peers) desto högre känsla av skoltillhörighet (school belonging) . (Martinot, D. et al, 2022)

Att få känna samhörighet, tillhörighet och gemenskap i skolan och att ha vänner är viktigt för ungas välmående och mycket görs för att främja trivsel i skolan och för att förebygga utanförskap och mobbning. Trygghetsarbete i skolan innebär samarbete och långsiktighet och att värna om trygghet och trivsel i alla skolans verksamheter. Det behöver finnas beredskap att jobba ingripande, en medvetenhet att jobba förebyggande samt ett engagemang att jobba främjande. I praktiken kan ett främjande arbete handla om att satsa på smidig stadieövergång och gruppstärkande insatser i klassen.

Stadieövergångar innebär ofta en ökad oro och otrygghet, för de flesta elever är det både nervöst och spännande att börja i en ny skola och/eller en ny klass. Bekantningsbesök, vänelever och möten med vårdnadshavare är exempel på insatser som många skolor gör för att välkomna nya elever till skolan. Att värna om gruppdynamiken och stämningen i klassen från start ger en god grund för gemenskap. Detta kan göras på olika sätt, man kan anpassa gruppens gemenskapsbygge enligt både gruppens behov och klassföreståndarens arbetssätt. Målsättningen är att eleverna ska bekväma i gruppen och våga bli bättre bekanta med varandra.

I Friendsrapporten 2024 (länk) lyfts vikten av trygghet i skolan och i klassen. Om vi inte är trygga kan vi inte lära oss. Friends lyfter sambandet mellan kunskapsbortfall, skolfrånvaro, psykisk ohälsa i koppling till trygghet. I samma rapport säger Robert Thornberg att för att skapa trygga lärmiljöer behöver vi positiva, stötande och varma relationer mellan elever och lärare. Han nämner att ”för att ha en god undervisning måste man skapa en god socioemotionell miljö som skapar förutsättningar för studiero”. De lyfter också vikten av att kartlägga förekomsten av mobbning i skolan så vi vet var och med vad vi behöver jobba.