Kommunikationsstigen består av fem pärmar som man fritt kan kombinera och editera enligt brukarens behov och intressen. För att modellen ska leva och användas ser vi det som betydelsefullt att den växer i takt med behovet. Det optimala är att någon i brukarens näromgivning har möjlighet att göra regelbundna uppdateringar.
Det finns även en dagisvariant av Kommunikationsstigen. Tanken bakom Dagisstigen är att det på daghemmet/förskolan skall finnas en allmän pärm som vem som helst får använda som kommunikationsstöd.
Via Lärums webbshop går det att beställa en A5 pärm + 30 plastfickor, ett bra startset för att skapa en egen kommunikationsstig åt sig.
I processen att få fram Kommunikationsstigen har vi konsulterat talterapeuter och pedagogisk personal.Ett speciellt tack vill vi rikta till talterapeut Anna Delagarde (Englund), tidigare på HUS Tietoteekki nu på Äännekoulu).Kommunikationsstigen finns även som tvåspråkig variant (svenska/finska) i Widgit Online.
De fem olika versionerna av Kommunikationsstigen har samma uppbyggnad, men mängden ord varierar från 18 till 60 ord/uppslag. Så långt som möjligt har orden samma placering i takt med att pärmen växer.
Tanken med Kommunikationsstigen är att brukaren och brukarens närstående ska ha möjlighet att själva påverka pärmens innehåll. En av grundidéerna är också att pärmen växer i takt med att brukaren och brukarens näromgivning får mera erfarenhet av kommunikation och ett större ordförråd. Vår förhoppning är att det leder tilla tt fler personer i näromgivningen som kan använda kommunikationspärmen.
Kommunikationsstigen är skapad för programmen InPrint3 och Widgit Online. För Widgit Online finns dessutom en tvåspråkig version, svenska-finska. De olika versionerna finns att ladda ner gratis från Folkhälsans materialsida, men kräver att användaren har en licens för antingen InPrint 3 eller Widgit Online.
Utöver de ovanstående versionerna som är avsedda att skrivas ut på papper så finns Kommunikationsstigen 4 och Kommunikationsstigen 5 också som kommunikationsupplägg till kommunikationsappen Widgit Go. Kommunikationsstigen 5 finns även som kommunikationsupplägg till Grid 3 / Grid for iPad.
Ett viktigt mål i utvecklingsarbetet har varit att programvaran som används för redigeringen av pärmen ska vara smidig och lätt att använda, och vi har bedömt att dessa program fyller det kriteriet. Ifall man inte själv vill investera i ett program är det i viss mån möjligt att få InPrint3 till låns via hjälpmedelscentralerna. (Detta förutsätter en kommunikationsutredning.) Samtliga versioner av Kommunikationsstigen använder Widgit-bildbasen (Widgit Literacy Symbols, WLS).
Kommunikationsstigen innehåller ett jämförelsevis litet ordförråd med ca 100-250 olika symboler beroende på vilken pärm det handlar om. I modellerna finns dessutom plats för egna personer och egna ord. Naturligtvis kan man också byta ut de färdiga orden till andra ord som passar bättre. Vi utvecklar också nya kategorier till pärmarna som kommer att göras tillgängliga efter hand, och som man kan ta i bruk om de är relevanta för brukaren. Vi har gjort ett medvetet val att låta Kommunikationsstigen vara en lite mindre helhet, främst för att den ska vara lättanvänd och överskådlig för de som använder den. Istället har vi gjort det lätt att redigera pärmen enligt egna behov efterhand som de uppkommer. Vår åsikt är att det, i alla fall i början, är bättre med en liten pärm där alla sidor är i aktiv användning, än en stor pärm med många främmande ord som lätt blir överväldigande.
En kommunikationspärm är en sammanställning symboler som används för bildkommunikation. Pärmarna kan ha olika storlekar beroende på brukarens behov, men de vanligaste storlekarna är A5 och A6. Kommunikationsstigens pärmsidor är avsedda att skrivas ut på A4 storleks papper och sedan antingen användas som sådana eller skäras på mitten och användas i storlek A5.
I pärmarna använder man sig av olika bakgrundsfärger för att kategorisera de olika orden och underlätta hittandet av dem. Det är inte entydigt bevisat att färgerna skulle ha en så stor roll för brukaren, däremot har det ofta visat sig vara lättare för kommunikationspartnern att hitta symboler med hjälp av färgkodningen. Ett alternativ till bakgrundsfärgen är att man använder en färgad ram runt symbolerna.
I Norden har man traditionellt använt sig av färgerna som utvecklats för Bliss-språket. Det finns också andra alternativa färgkodningar, t.ex. Fitzgerald-färgerna som är i aktiv användning i andra delar av världen. Vid användning av färger, precis som vid val av symbolstorlek och antalet symboler, bör man i första hand tänka på brukaren och hens behov. Antalet symboler per uppslag, bakgrundsfärg eller inte, kantlinje på cellerna samt avståndet mellan cellerna kan ha betydelse för hur behovsägaren kan hantera sin pärm eller sina situationskartor.
I Kommunikationsstigen har vi valt att använda färgade ramar. eftersom det är tänkt att Kommunikationsstigen regelbundet uppdateras och gärna nära brukaren, tänker vi oss att färgåtgången blir mindre och, beroende på printer kan utskriftsversionen bli tydligare då man använder sig av kantlinjer. Färgkodningen följer huvudsakligen följande modell: Gul: symboler för saker och ting (substantiv) Röd: symboler som anger handling (verb) Grön: beskrivande symboler (adjektiv) Blå: människor (personliga pronomen) Vit: konjunktioner, pronomen, frågeord, färdiga uttalanden Grå: småord, så som negationer, utropsord och hjälptecken
När man funderar på pärmens innehåll är det viktigt att ta brukarens egna behov i beaktande. Ett bra sätt att komma igång är att erbjuda symboler till redan befintliga kommunikationssituationer (t.ex. matsituationer eller brukarens favoritlek). En annan central del av en pärm är foton på för brukaren viktiga personer, saker och platser.
Med symbolkommunikation eller bildkommunikation avses användningen av bilder eller symboler för att uttrycka sig eller för att stöda språkförståelsen. En förutsättning för att bilder/symboler skall kunna fungera som kompletterande redskap i kommunikativa situationer är att personen förstår bilden och sambandet mellan vad symbolen föreställer och står för. Symbolspråket kan ses som vilket annat språk som helst och utvecklas i takt med att det används. Därför behöver man också öva på att använda nya symboler precis som man tränar ord i talat språk.
Det är viktigt att minnas att användning av symbolkommunikation kräver övning, övning och mera övning. Brukaren behöver få öva i olika situationer och med olika typer av kommunikationspartners. Personerna i omgivningen har här en nyckelroll, eftersom de visar modell för hur man kan använda bilder och symboler för att kommunicera. Att lära sig kommunicera med bilder fungerar precis som att lära sig ett talat språk – man lär sig av sin omgivning!
Ett sätt att bekanta sig med nya ord är genom berättelser. Både i Widgit Online och i InPrint 3 finns funktioner där man kan skriva in en text som programmet sedan skapar symboler för. Man kan till exempel skriva berättelser om vad man har gjort hemma eller vad man tycker om. Här är ett exempel på en kommentar om leken Kungen befaller. Här kunde till exempel ”toppen” och ”befaller” (eller ”bestämmer”) vara nya ord som efter det här läggs till i kommunikationspärmen.
En av tankarna bakom Kommunikationsstigen är att symbolkommunikationen ska bli en naturlig del för många i brukarens näromgivning. Då flera personer aktivt använder det nya språket så uppkommer också fler naturliga användningssituationer, och man kan lära sig tillsammans. Det är viktigt att brukaren får lära sig kommunicera mångsidigt och med olika personer, så att kommunikationen inte begränsas till bara ett fåtal personer. Vårt mål med kommunikationsstigen är att göra symbolkommunikation lättillgängligt för vem som helst och erbjuda ett material som får växa med brukaren och brukarens näromgivning.
Det finns inget absolut rätt eller fel när det kommer till AKK-användning, och det kan vara nyttigt att få diskutera saken med andra personer i liknande situationer. Folkhälsans förbund kan vid behov ordna anhörigkvällar där vi tillsammans kan utbyta tankar och idéer om Kommunikationsstigen och annan AKK. Det är viktigt för oss att brukaren och brukarens närstående spelar en aktiv roll i AKK-processen. Kontakta oss om du är intresserad av att delta i Anhörigkvällar eller har några frågor!
Det finns flera olika symboluppsättningar som används inom symbolkommunikation. Här följer information om några av dem. Delar av informationen är plockad ur Bitte Rydemans text "Du, jag och något att tala om” (2015). Det är en kunskapsöversikt om kommunikation och kommunikationshjälpmedel för och med barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning.
Mera information om Bitte Rydmans text hittas här.
Bliss
Bliss är ett grafiskt symbolsystem. Rent språkligt erbjuder Bliss-systemet flest språkliga uttrycksmöjligheter eftersom Bliss har sin egen grammatik. Eftersom Bliss kan anses vara den tidigaste formen av symbolkommunikation som i större utsträckning användes så har Bliss-systemet satt sina spår i användningen av andra symbolbaser.
För att kunna använda sig av Bliss-systemet krävs en förhållandevis god intellektuell förmåga och god visuell gestaltningsförmåga.
Widgitsymboler
Widgitsymboler har sitt ursprung i England. Grundtanken var att symbolerna skulle användas som stöd vid läs- och skrivinlärningen hos barn som hade utmaningar att knäcka läskoden. Först talade man om Rebus, sedan Widgit Rebus och sedan Widgitsymboler (år 2002) då en ny mer strukturerad version av symbolupsättningen lanserades. Tanken bakom Widgitsymbolerna var att hitta ett mellanting mellan PCS symboler och Bliss. Widgitsymbolerna är bl.a. tillgängliga i InPrint 3, SymWriter 2, Widgit Online, Grid 3 och appen Widgit Go SE. Till appen Go Talk Now kan Widgitsymbolerna köpas separat.
Widgitsymbolerna används aktivt på olika håll i svenskfinland. Företaget bakom Widgitsymbolerna har också aktivt uppdaterat symbolbasen med bland annat modern teknik och landsspecifika symboler för både Finland och Sverige. Dessutom strävar symbolerna till att vara åldersneutrala, och erbjuder många olika alternativ för hudfärg.
PCS
PCS, eller Picture Communication Symbols, härstammar från USA. Symbolbasen kom in på AKK-marknaden via programmet Boardmaker och var länge i stort det enda symbolsystem vid sidan av Bliss som användes i AKK-sammanhang i Finland. PCS-symbolerna är bl.a. tillgängliga i Boardmaker, Communicator 5, Grid 3 och appen GoTalk Now.
PCS symbolerna var från början avsedda för symbolkartor vilket avspeglas i hur de är utformade. I jämförelse med Widgitsymboler eller SymbolStix är PCS symbolerna inte lika strukturerat utformade. Företaget bakom PCS-bilderna arbetar som bäst med att skapa landsspecifika symboler för Finland.
SymbolStix
SymbolStix är också amerikanska bildsymboler som bland annat finns tillgängliga i Communicator 5, Grid3 och appen GoTalk Now. Liksom för Widgitsymbolerna finns det en systematik i hur grammatik indikeras, och företaget har satsat på att inkludera viktiga personer (t.ex. skådespelare och historiska karaktärer) i galleriet.
Pictogram
Pictogram kom ursprungligen från Kanada och har sedan utvecklats av SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten i Sverige) för att passa in i svenska förhållanden. Symbolerna är stiliserade och innehåller få detaljer, och i huvudsak svartvita.
Gratis symboluppsättningar
Det finns också flera gratis symboluppsättningar som man får använda fritt till eget bruk. Två stora sådana är ARASAAC och Mulberry. Båda dessa har likheter med PCS-symbolerna. Sclera är en annan gratis variant, som använder svartvita bilder liknande Pictogram-symboler. Gratis symboluppsättningar är ett bra sätt att prova på bildanvändning innan man väljer att investera i ett program eller en licens som kostar.