Tillsammans från A till Ö

Under ytan
Vi människor är inte genomskinliga. Därför kan vi aldrig veta vad andra känner, tycker och tänker men vi kan göra vårt bästa för att försöka förstå vad som kan ligga bakom andras beteende. Det är svårt att gissa när det kommer till barn som inte ännu har ett talat språk.

Föräldraskap är ett detektivjobb
Vårt beteende styrs alltid av våra inre tillstånd så som känslor, tankar och behov. Det är ett ständigt detektivjobb att stanna upp och fundera på vad barnet ”säger” med sitt beteende. Samma detektivjobb pågår mer eller mindre medvetet också mellan oss vuxna då vi försöker förstå oss själva och varandra. ”Hur kommer det sig att jag reagerade så häftigt”, ”Jag undrar om min kommentar sårade henne”. Vi kan hjälpa barnet greppa det som finns under ytan genom att sätta ord på det vi tror att barnet känner, tänker och behöver.

Olika inre världar
Det är viktigt att kunna skilja på våra inre världar. Det kanske låter självklart men då vi är trötta eller stressade flyter världarna ofta ihop. Det kan till exempel kännas som att barnet vakar på natten för att irritera oss trots att orsaken är en helt annan. Då är det svårt att se situationen ur barnets perspektiv. Att kunna skilja på de egna känslorna och på barnets intentioner och behov är en värdefull insikt i föräldraskapet. Som förälder är det också betydelsefullt att vara medveten om vad som pågår under den egna ytan. Ibland är det lättare sagt än gjort, särskilt då vi upplever starka känslor. Du kan läsa mera om detta under bokstäverna K = Känslor och N = Nyfikenhet.

Att fundera på...
Ett sätt att lära känna sitt barn bättre är att iaktta hen i olika situationer. Tänk tillbaka på en stund då du lekte eller umgicks med barnet.

• Vad gjorde ni?
• Hur visade bebisen att hen ville leka eller umgås, hur märkte du det?
• Hur kändes stunden för dig? Hur syntes det på dig? Tror du att barnet märkte hur du kände dig?
• Iakttog du några särskilda karaktärsdrag hos bebisen då ni lekte eller umgicks med varandra?
• Vilken känsla upplevde du då ni lekte och vilken känsla tror du att ditt barn upplevde?