På Videon pratar Paula Ala-Käkelä om hur man kan stöda känslosamma och känslostarka barn
8. Att nå sin fulla potential
Så kan
du stöda känslosamma och känslostarka barn
Paula Ala-Käkelä
Sakkunnig
inom neuropsykiatriska frågeställningar och neuropsykiatrisk handledare,
Folkhälsan
Alla
barn utvecklas i egen takt, också då det gäller känslo- och impulskontroll.
Barn behöver därför olika mycket handledning, men det som är lika för alla är
att man vill bli bekräftad och accepterad som den man är.
För att utvecklas och lära sig behövs
tillfällen då barnet känner att hen har lyckats. Att lyckas med något leder i
sin tur till att man lär sig. Känslostarka, känslosamma och impulsiva barn
upplever ofta misslyckanden för att de inte klarat av situationen på det sätt
som omgivningen önskar, utan har reagerat med ett känsloutbrott vilket inte
medför beröm. Barnen behöver olika former av stöd för att nå sin fulla
potential. Känslostarka, känslosamma och impulsiva barn behöver stöd med sin
känsloreglering och för att varva ner. Impulserna och sinnesintrycken kan bli
för höga under dagen på ett daghem.
Förebygg
besvikelse genom förberedelse
En del barn känner trygghet genom att planera
allt noga på förhand. Många gånger är vi vuxna inte medvetna om detta eftersom
barnet gör det tyst för sig själv, och känsloutbrotten i våra ögon kommer från
ingenstans. Genom att vara steget före kan du förbereda barnet genom att ge två
eller tre olika alternativ på förhand för att minska graden av besvikelse. Låt
barnet till exempel välja vad hen vill leka med: tågbana, lego eller målarfärg.
Då finns det alternativ till favoriten tågbana som kanske redan är upptagen.
Tack vare alternativen blir det lättare att förflytta sig till något annat. Det
är också bra att tipsa hemmet om att förbereda barnet inför olika
valmöjligheter innan barnet kommer till daghemmet.
Reflektion,
övningar och material
Tips
Använd en skattkista, känslokista eller
sinnenas kista. Du kan tillverka individuella kistor eller ett par olika kistor
för hela gruppen, beroende på behovet. Ha inte alltid samma saker i kistan,
utan byt innehållet med jämna mellanrum. Vissa barn kan däremot behöva ha just
en viss sak i sin kista för att den ska fungera lugnande och ge trygghet. Det
är bara din egen fantasi som begränsar vad och hur du använder kistan och vad
er grupp döper den till.
Använd
kistan:
●
Om barnet blir överstimulerat och
behöver få varva ner på en lugn plats och göra något lugnande.
●
Om barnet behöver lugna ner sig
efter ett känsloutbrott. En del barn önskar vara för sig själv efter ett
känsloutbrott men med en vuxen i närheten.
●
Om barnet blivit ledset eller
besviket över något och fastnat i den känslan och tanken.
●
Som en bro till gruppen om man
haft svårt att skiljas på morgonen.
Tips på
innehåll för olika sinnen:
●
Något att klämma på (mjukdjur,
stressboll, modellera).
●
Något att titta på (liten
bilderbok, foton på familjen, foton från utfärder med daghemsgruppen).
●
Något att lyssna på (speldosa,
bjällra).
●
Något att dofta på (doftpåse med
kryddor som kanel, kardemumma, nejlika eller torkade löv och blommor). Ifall
det finns barn som är känsliga för dofter ska man inte ha dofter i kistan.
●
Något att fokusera på (lego,
leksaksbil, burk med vatten, slime, glitter).