Har du koll på barnkonventionen?

2. Alla barn har rätt till en åsikt

Maria Stoor-Grenner & Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser

Sakkunniga inom mobbningsförebyggande arbete bland småbarn, Folkhälsan

I barnkonventionens artikel 12 lyfts barnets rätt att bli hörd. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Men forskning visar att barnets rätt till delaktighet inte alltid är en självklarhet för vuxna och att det ibland saknas förståelse för hur barnets delaktighet i till exempel beslutsfrågor kan konkretiseras.

Det är viktigt att komma ihåg att det är en rättighet – inte en skyldighet – att få uttrycka sin åsikt. Barn kan uppleva sig pressade att uttrycka sin mening till exempel i valsituationer där barnet kanske ännu inte hunnit bilda sig en uppfattning över vad hen vill göra. Barn som har svårt att uttrycka sig verbalt kan även ha svårt att uttrycka sin mening inför andra barn. Då blir det de vuxnas uppgift att formulera frågor så att barnet i stället kan nicka eller visa vad hen vill göra, eller fråga enskilt för att undvika en alltför pressande situation.

För att barn ska ha reellt inflytande behöver vuxna involvera barnen både före, under och efter en aktivitet eller förändring. För att barn ska kunna bilda sig en egen uppfattning om saker behöver de få information på ett sätt som de förstår. Om barn ska känna sig delaktiga behöver de även känna att de är med och påverkar saker som de själva bryr sig om och tycker att är viktiga. Ibland tenderar vuxna att fråga efter barns åsikt enbart då det passar deras syften och tidtabell. Om barn känner att deras åsikter är värdefulla och att deras åsikter och idéer respekteras och leder till förändring ökar även deras vilja att göra sig hörda och påverka. Det är de vuxnas uppgift att jobba för att alla barn vågar, vill och kan göra sin röst hörd och att det leder någon vart då man uttrycker sina åsikter. Att uttrycka sin vilja behöver inte heller ske med ord utan kan ske via kroppsspråk, gester, bilder och tecken. Det ska heller inte krävas en viss kompetens eller erfarenhet för att få uttrycka sin åsikt. Även de yngsta barnen ska ha den rätten. Observera de yngsta barnens kroppsspråk och ge akt på vad de försöker uttrycka. 

Vad står i planen för småbarnspedagogik om barns delaktighet?

Enligt planen för småbarnspedagogik ska pedagogen ha en känslighet för och förmåga att reagera på barnets känslor och tillsammans skapa en tillitsfull atmosfär i vilken barnet känner delaktighet och där barnets allsidiga lärande gynnas. Verksamhetsmiljöer som kännetecknas av en tillitsfull atmosfär förpliktigar varje pedagog att medvetandegöra för sig själv, men också för andra vuxna och barnen, vilken värdegrund den pedagogiska verksamheten har och vilka etiska principer den följer. Styrdokumenten ger riktlinjerna medan pedagogerna på bästa möjliga sätt måste låta varje barns tankar och funderingar komma till uttryck.

”Som pedagog förväntas du ge barn möjligheter att känna delaktighet och att utvecklas, lära och fostras i en gynnsam demokratisk anda.” (Utbildningsstyrelsen, 2016)

I grunderna för planen för småbarnspedagogik betonas en barncentrerad pedagogik och barnets delaktighet. Barnen ses som aktiva aktörer och deras tankar och åsikter ska bli hörda och tas i beaktande. Barnen ska ha möjlighet att påverka frågor som berör deras liv och vardag och bli förstådda och accepterade så som de är. Hur gör vi då barnen delaktiga då vi planerar, genomför och utvärderar verksamheten och hur tar vi tillvara barnens intressen i verksamheten på daghemmet?

Tips på videor som lyfter upp hur ni kan jobba med delaktighet i daghemmets vardag:

I Utbildningstyrelsens 10–15 minuter långa videofortbildning går man ur olika synvinklar djupare in på pedagogiken som berör delaktighet i småbarnspedagogiken. Videorna har svenskspråkig textning och materialet har översatts till svenska. 

Delaktighet i småbarnspedagogiken - videoserie | Utbildningsstyrelsen (oph.fi)

På videon pratar professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet Mirjam Kalland om barns delaktighet i daghemmets vardag

https://www.youtube.com/watch?v=qSTU_N8uJNY

Källor
Lundkvist, 2016; se Mustaniemi-Laakso i denna antologi; Venninen, Leinonen, Lipponen & Ojala, 2014
Barnombudsmannen i Finland, 2006; 2009
Professor i småbarnspedagogik Mirjam Kalland öppnar i videon upp hur delaktighet kan förstås

Hur blir barns inflytande verklighet inom småbarnspedagogiken?

Källa: Biteus & Engholm 2017

Det är inte alltid så lätt att greppa vad inflytande är. Inte heller hur man ska jobba för att nå inflytande för barnen. Bilden belyser tre olika komponenter som enligt författarna är avgörande för att barn ska få inflytande. 

Den första komponenten handlar om den medvetet närvarande pedagogen som använder didaktiska frågor i samtal med barnen. Den medvetet närvarande pedagogen har tid att lyssna och engagera sig i det barnet för tillfället är intresserat av och vill lära sig mera om. Den medvetet närvarande pedagogen kan hjälpa och utmana barnet att ta reda på mera och utveckla sina tankegångar. Medvetet närvarande pedagoger kräver härvarande pedagoger. Den härvarande pedagogens roll blir att se till att verksamheten förlöper smidigt, t.ex. genom att ta emot barn och föräldrar, svara i telefon eller plocka fram och undan material.

Den andra komponenten handlar om flexibla och anpassade lärmiljöer. Detta innebär att verksamhetsmiljön på daghemmet bör anpassas efter de barn som finns i den och inte tvärt om. 

Den tredje komponenten handlar om inspirerande material. Barnens möjlighet att påverka sin verksamhet och därmed öka sitt inflytande skapas genom att de är involverade i arbetet. Det gäller såväl formandet av lärmiljön, som tillgång till inspirerade material. På daghemmet kan man ge akt på var man placerat det material som finns till barnens förfogande. Är materialet placerat ovanför eller under hantagsnivån? Om materialet är placerat högt uppe i ett rum kan barnen inte nå det utan att först fråga en pedagog och lov och hjälp. Detta förhindrar  och försvårar verkligt inflytande.

Kommunikativa möten bidrar till att hålla de tre komponenterna i triangeln levande. Lärmiljön blir inte pedagogisk av sig själv, det behövs medvetet närvarande pedagoger på plats som ställer reflektiva frågor, lyssnar in och arbetar nära barnen är engagerad och delaktig i det som barnen gör.