17. Ibland måste man anmäla
Britt-Helen
Tuomela-Holti
Sakkunnig
i familjearbete, Folkhälsan
Att ha oro för ett barn kan handla om många
olika saker. Det kan vara att den fysiska omvårdnaden inte är som den borde
vara, till exempel om barnet kommer smutsigt, hungrigt eller utan adekvata
kläder till daghemmet, eller att barnet inte blir sett eller bekräftat och får
den uppmärksamhet hen skulle behöva. Om man känner oro för dylika saker är det
viktigt att ta upp det i ett samtal med föräldrarna och berätta vad man noterat
med så konkreta och tydliga exempel som möjligt. Boken ”Ta upp oron. En handbok
i tidiga dialoger” av Esa Eriksson och Tom Erik Arnkil ger bra vägledning och
exempel på hur man kan föra dialoger. Målsättningen med samtalet är att erbjuda
hjälp till familjen. Ifall familjen är i behov av mera hjälp kan de själva
eller i samarbete med pedagogen göra en ansökan om utredning av servicebehov
enligt socialvårdslagen. Ifall familjen inte är intresserad av att ta emot
hjälp och ingen förändring till det bättre sker för barnets del inom en rimlig
tid, är pedagogen skyldig att göra en barnskyddsanmälan och då också berätta åt
föräldrarna att en anmälan görs.
Om du
misstänker att ett barn utsatts för övergrepp
Har du en misstanke om att barnet utsatts för
sexuella övergrepp eller våld har du en skyldighet att göra en anmälan till
både polisen och barnskyddsmyndigheterna (barnskyddslagen §25). Du behöver inte
ha bevis eller klarhet i vad som hänt, det är barnskyddets uppgift att utreda,
men pedagogens uppgift att anmäla. Det är viktigt att föra saken vidare även om
det skulle visa sig att inget hänt, man får inte riskera att lämna ett barn som
blir utsatt utan hjälp. I det här fallet meddelar du ingenting till föräldrarna,
dels för barnets säkerhet och trygghet, dels för att inte förstöra bevis.
Daghemspersonal har inte ansvar för att
undersöka omsorgssvikt, men du har ansvar för att dokumentera situationer som
väcker oro och anmäla om du misstänker att barn far illa. Personal på daghem
har en oersättlig roll då det kommer till att upptäcka barn som far illa.
Tänk på
att:
●
Barn kan visa upp ett beteende,
rita bilder eller berätta saker som känns oroväckande. Är situationen oklar men
väcker oro hos dig så är det bra att följa med och fundera på barnets
helhetssituation och välmående, och diskutera saken med dina kollegor. Du kan
också fråga barnet om det är något speciellt som hänt eller som känns jobbigt.
●
Är du osäker på om något har hänt
eller hur du ska gå vidare kan du alltid konsultera barnskyddsmyndigheterna,
socialjouren eller polisen om eventuella vidare åtgärder. De finns där för att
hjälpa.
●
Innan barnet lämnar dagvården
behöver du försäkra dig om att hen är i säkerhet. Ring barnskyddet eller
socialjouren om det inte är tryggt att låta barnet gå hem eller om du är osäker
på hur du ska gå till väga.
Samtalet
med barnet
●
Om ett barn berättar om ett
övergrepp, eller om det på annat sätt framgår att något verkar ha hänt, är det
bra att låta barnet berätta i lugn och ro och bara lyssna. Känns det oklart kan
du försöka ställa öppna frågor för att få en tydligare bild av situationen.
●
Håll dig lugn, även om det känns
svårt. Det är ett stort förtroende om ett barn väljer att berätta en tung sak
för dig och hen behöver få känna att du klarar av att lyssna.
●
Ställ så få frågor som möjligt,
endast det som behövs för att du ska få en uppfattning om att något olämpligt
har hänt. Ställ endast öppna frågor som till exempel ”Kan du berätta mer? Hur
menar du? Vad hände då?” Detta är viktigt eftersom ledande frågor kan ge en
felaktig bild av vad som skett och försvåra utredningen.
●
Barnet bär inget som helst ansvar
för övergreppet, allt ansvar ligger på förövaren.
●
Dokumentera genast efteråt vad
barnet berättat innan du pratar med kollegor eller andra. Skriv ner allt du
minns ordagrant, även vilka frågor du ställt.
●
Tacka barnet för att hen vågade
berätta och säg att inget av det som hänt är barnets fel. Säg att det är de
vuxnas uppgift att reda ut allt och se till att barnet får hjälp, och att du
för saken vidare.
Åtgärder
●
När barnet berättat om övergrepp,
gör en barnskyddsanmälan och en polisanmälan. Föräldrarna informeras inte om
anmälan. Detta för att skydda barnet. Barn kan bli rädda för att föräldrarna
ska hamna i fängelse eller att barnet ska tas ifrån sina föräldrar.
●
Se till att ert daghem har
kontaktuppgifter till polisen, barnskyddet och socialjouren, så att ni är
förberedda ifall behovet skulle uppstå.
Ta hand
om dig själv
●
Att få reda på eller misstänka att
ett barn utnyttjats eller är utsatt för övergrepp väcker ofta många svåra
tankar och känslor. Se till att ta hand om dig själv och även söka hjälp för
egen del, så att du får stöd i att bearbeta saken.
●
Arbetshandledning kan vara till
nytta, eller så kan du kontakta organisationen Tukinainen som erbjuder stöd
såväl för personer som själva utsatts för sexuellt våld som för personer som i
sitt arbete kommit i kontakt med offer. www.tukinainen.fi
Material
Väestöliittos broschyr Nyfiken på sexualitet
ger information om barnens rätt till trygghet och hur man tillsammans kan skapa
förutsättningar.
www.vaestoliitto.fi/uploads/2020/11/6b5aef44-nyfikenpasexualitet-natet-28-11-19lopullinen.pdf–35 –
Källa
Eriksson. E, Arnkil, T. &
Bergman-Pyykkönen, M. (2012). Ta upp oron: En handbok i tidiga dialoger.
Institutet för hälsa och välfärd.