Har du koll på barnkonventionen?

 På videon pratar Emina Arnautovic om kulturell och kommunikativ komptens

 Kulturell och kommunikativ kompetens skyddar sårbara barn

 Emina Arnautovic

Sakkunnig i mångfaldsarbete, Folkhälsan

I grunderna för planen för småbarnspedagogik (2022) poängteras att vi lever i en värld som kännetecknas av kulturell, språklig och åskådningsmångfald. Detta ställer krav på sociala- och kommunikativa färdigheter samt en kulturell kompetens inom småbarnspedagogiken. Trots att allt fler människor har en annan kulturell bakgrund kan det ändå finnas lärmiljöer som är ganska homogena. Studier visar att det finns en risk att kunskap om kulturell mångfald och kulturell kompetens blir åsidosatt i homogena lärmiljöer eftersom den inte anses vara relevant.

Enligt forskning och undersökningar i Finland löper invandrarbarn och unga tre gånger större risk att bli mobbade och diskriminerade av kamrater och lärare än ungdomar av finländsk härkomst. Det leder till att de inte känner sig hemma på dagis, i förskolan eller i skolan, vilket i sin tur leder till att invandrarunga själva uppvisar tre gånger mer våldsamt beteende än finländska unga.

Att bejaka och skapa utrymme för olika kulturer att samverka, att bejaka barnens olikheter och ta tillvara olikheterna i all småbarnspedagogisk verksamhet främjar barnens identitetsutveckling och livsvillkor. Alla barn har rätt till att lära sig om andra kulturer än den egna, oavsett ursprung. Om kulturell mångfald presenteras som någonting positivt, dynamiskt och acceptabelt förebygger vi rasism och mobbning.

Att tänka att kulturell mångfald berör bara en individs etnicitet är dock snävt och kan få oss att tro att skillnaderna är kategoriska och permanenta. Det är bra att komma ihåg att kulturer förändras bland annat beroende på värderingar, traditioner och trender i samhället. För att till fullo kunna tillgodose barnens bästa är samarbete med föräldrarna viktigt. En genomtänkt struktur för introduktionen av de nyanlända familjerna till småbarnspedagogik är en bra start. Skapa tid för att lära känna varandra och bygga upp förtroende. Ta tillfället i akt att få djupare kännedom och redskap för hur man på bästa vis kan bemöta barnet.

Reflektion, övningar och material

Fundera på

●     Hur syns kulturell mångfald på din arbetsplats?

●     Vilka värdegrunder och levnadssätt talar du om som självklara och vilka nämner du en enstaka gång?

●     Har du någon gång kommit på dig själv att ha förutfattade meningar om en förälder eller ett barn på grund av deras ursprung? Vad gjorde du då?

●     När tänkte du senast på din egen hudfärg eller religion?

●     Har du någon gång fått dig tillskrivet egenskaper på grund av varifrån du kommer? Om så hur kändes det? Om inte, varför inte?

●     Vilken typ av uppmärksamhet ger du till barn på ditt dagis? Skiljer det sig på något sätt beroende vem du vänder dig till?

●     Hur uppmärksammar ni julen i förhållande till andra religiösa högtider?

●     Granskar du böcker och leksaker? Hur ofta förekommer personer med en annan hudfärg än vit? När och hur presenteras dessa personer? Vad gör de?

●     Om ert dagis eller förskola har utklädningskläder, granska om det finns variationer som till exempel turban, hijab, olika kjolar eller byxor som är vanliga i andra länder. Ifall ni har det, hur förhåller sig barnen till dessa klädesplagg?

●     Vad är integration enligt dig?

Material

Barnfavoriterna Mimmit. Videoklipp som på ett naturligt sätt visar kulturell mångfald
www.youtube.com/@Mimmitmusic

Mimmit – Jag är Underbar

www.youtube.com/watch?v=bOc29iC0nFI

Barnböcker från Förskoleforum som är förknippade med barnkonventionen och lämpliga för barn i åldern 3–5 år:

forskoleforum.se

Eva Susso (2019): Morfar flyttar in. (Artikel 8: Barn har rätt till sin identitet, sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktförhållanden.)

Eva Susso & Jali Madi Susso (2019): Eid – en festdag. (Artikel 8: Barn har rätt till sin identitet, sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktförhållanden.)

Jaqueline Woodson & Rafael López (2019): Den dag du börjar. (Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.)

Lasse Anrell & Anna-Karin Garhamn (2016): Vi och dom andra. (Artikel 22: Barn på flykt har rätt till skydd och hjälp att spåra och hitta föräldrar och familjemedlemmar.)

Övning – Vilka helger firar vi?

Tid: 15–20 minuter

Ladda ner eller printa ut Ad Astras festkalender med högtider som firas inom de fem största religionerna i Finland. Du kan också använda ”Den multireligiösa kalendern” från Myndigheten för stöd till trossamfund (Sverige) som har antecknat de flesta helger som firas. Börja med att tillsammans med barnen diskutera vilka helger som firas i deras familj. Om det ens firas några helger? Ha gärna kalendern framme hela året. I början av varje månad kan ni öppna kalendern och tillsammans med barnen räkna hur många helger det finns att fira denna månad. Fundera på hur många av dessa vi är lediga från dagis eller skola. Därefter kan ni fundera på vad dessa lediga helger och dagar betyder för barn som inte firar dem. Det finns inga rätt eller fel svar utan syftet är att ge barnen perspektiv, att visa att kulturkristna har vissa privilegier gentemot andra religioner. Avsluta med att barnen får fundera på om de skulle kunna välja en händelse eller person som de skulle vilja fira och varför?

Material

Ad-Astras festkalender:

juhlakalenteri.fi/sv

Digitala sagor med pedagogiskt material om olika högtider på fem olika språk:

saga.ad-astra.fi/sv/sagor

Kompetenshöjande material för personalen

Institutet för hälsa och välfärd. Webbutbildning om antirasism för yrkespersoner: thl.fi/sv/web/invandring-och-kulturell-mangfald/stodmaterial/webbutbildning-om-antirasism-for-yrkespersoner

Forum för levande historia. Att motverka rasism i förskolan och skolan.
www.nok.se/kurser-och-event/alla-onlinekurser/att-motverka-rasism-i-forskolan-och-skolan/

Steg mot antirasism. Ad-Astra
www.docdroid.net/oWpICsy/stegmotantirasism-pdf

Boken om barnkonventionen
forskoleforum.se/artiklar/bokslokens-boktips-kompisar-och-barnkonventionen

Familja r.y.
www.familiary.fi/tools-for-speaking-about-racism-and-discrimination-guide.html

Främja jämlikhet och antidiskriminering med barn baserat på Persona Doll.
https://personadoll.uk/

Rädda barnen (2022). Hur kan vi skydda barn från rasism i skolan?
www.youtube.com/watch?v=rI8ya4RprSE

Biese & Björkqvist (2022). Varför förväntas bara VI anpassa oss? (Folkhälsans och Agendas rapport)

UNICEF: Talking to your kids about racism. How to start the important conversation and keep it going.

www.unicef.org/parenting/talking-to-your-kids-about-racism

Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan – hur kan praktiken utvecklas? Forskning om undervisning och lärande 2018: 2 vol. 6.
forskul.se/wp-content/uploads/2019/02/ForskUL_vol6_nr2_2018_s23_43.pdf

Källor

Derman- Sparks, L. & Ramsey, P. (2011). What if all kids are white? Multicultural/Anti-Bias Education with white children.

Gustafsson,M & Töringe, J. (2020). Skapa plats – en normutmanande bok för en mer inkluderande skola.

Nätverket för familjers diversitet (2022): Familjernas mångfald i småbarnspedagogiken. Guide för yrkespersoner inom det pedagogiska området. https://monimuotoisetperheet.fi/wpcontent/uploads/2022/04/varhaiskasvatusopas_A5_sve_web.pdf

Rauhankasvatusinstituutti RKI ry. Tuuli Kurki: Kun tutkitaan rasismia suomalaisessa koulutuksessa, kolme teemaa toistuu  https://rauhankasvatus.fi/tutkijatohtori-tuuli-kurki-kun-tutkitaan-rasismia-suomalaisessa-koulutuksessa-kolme-teemaa-toistuu/

Kulturell kompetens och kultursensitivitet (THL). https://thl.fi/sv/web/invandring-och-kulturell-mangfald/stodmaterial/god-praxis/kulturell-kompetens-och-kultursensitivitet

Minna Säävälä, Arbets- och näringsministeriet, Policy brief 1/2022. Lika möjligheter till välbefinnande för barn med olika bakgrund. https://kotoutuminen.fi/documents/56901608/76169779/Policy_Brief_1_2022.pdf/76063dc2-b77a-4fee-0418-62b0000f8924?t=1661844103028

Tapani Innanen (2018). De vill göra mångfald det nya normala i finländska skolor.  https://www.helsinki.fi/sv/pedagogiska-fakulteten/aktuellt/nyheter-och-artiklar/de-vill-gora-mangfald-det-nya-normala-i-finlandskaolor