• MODUL 12: Lekens betydelse.

    När man frågar barnen vad det bästa på daghemmet är, svarar de flesta att få leka. Leken främjar barnets utveckling, lärande och välbefinnande. För barnet har leken också ett egenvärde – den ger barnen glädje och välbehag.


    • leken

      Maria Stoor-Grenner & Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser

      Sakkunniga inom mobbningsförebyggande arbete bland småbarn, Folkhälsan

      I artikel 31 erkänner konventionsstaterna barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till hens ålder och rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet samt till rekreations- och fritidsverksamhet.

      Småbarnspedagogiken har som uppdrag att erbjuda barnen möjligheter till olika slags lekar. I leken är barnen aktiva aktörer. De strukturerar och utforskar världen omkring sig, utvecklar sociala relationer och skapar mening utifrån sina erfarenheter. I leken bildar barnen sig en uppfattning om sig själva och andra människor.

      Barn mäter ofta sitt värde i om de är lekbara – finns det barn som vill leka med mig? I leken utvecklar barn sina samspelsfärdigheter som utvecklas optimalt då barnet får lekerfarenheter av barn som är emotionellt, kognitivt och socialt på samma nivå. Då barnen leker i grupp lär de sig att reglera sina känslor och sin vilja samt att ta andra människors perspektiv i beaktande.

      Personalen har en viktig roll i leken. Den viktigaste uppgiften är att jobba för att alla barn, alla dagar, ska få en positiv erfarenhet av lek. För pedagogen handlar det om att handleda leken på ett lämpligt sätt och se till att alla barn har möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån sina förutsättningar och sin förmåga. Att få leka betyder att få vara med, att bli vald som lekkamrat. Att barn inte leker kan handla om att de saknar samspelsförmågor, de är kanske tysta och tillbakadragna och behöver hjälp att hitta lekar och kompisar. Barn behöver hjälp med att lära sig att tolka andra och att tolka leksignaler. Där blir de vuxna helt avgörande.

      Pedagogerna behöver också bereda tid för leken, utrymme, lugn och ro samt lämpliga lekredskap och material som är tillgängliga för barnen. Lärmiljöerna ska anpassas efter leken, inte tvärtom. Genom att observera leken får personalen insikt i barnens relationer, barnens tänkande och intressen, deras känslor och upplevelser, deras livsvärld och hur hierarkierna i barngruppen ser ut.

       

      Reflektion, övningar och material

       

      Reflektera

      ●     Har alla barn i gruppen någon att leka med?

      ●     Hur ser barnens samspelsfärdigheter ut?

      ●     Vilka styrkor har barnen och vilka färdigheter behöver de stöd i för att kunna samspela med andra barn?

      ●     Fråga barnen hur de tycker att vuxna borde agera när barn säger till varandra: ”du får inte vara med”.

       

      Barns samspelsfärdigheter

      Enligt forskaren Vilja Laaksonen kan man dela in barns samspelsfärdigheter i fyra olika delområden (se bilden på följande sida). De olika delområdena är i sin tur indelade i olika färdigheter eller förmågor. Enligt Laaksonen behövs dessa färdigheter för att barnen ska kunna samspela och knyta kontakter med jämnåriga på ett optimalt sätt. Laaksonens forskning visar att barn som har mera svårigheter än sina jämnåriga på de fyra olika områdena även oftare är involverade i mobbning. För att kunna förebygga mobbning behöver vuxna därför fästa uppmärksamhet vid att stöda barnens samspelsfärdigheter.

       På videon pratar Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser om lekens betydelse. 

        På videon pratar Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser om hur färdigheter i samspel har en koppling till mobbning. 
                         

      Material

       

      Kompiskonst – kunskap och övningar för att skapa en fungerande grupp

      I den här boken berättar Vilja Laaksonen och Laura Repo om hur mobbning kan se ut bland barn på daghem och hur du som pedagog kan stöda barnens samspelsfärdigheter genom konkreta övningar och lekar. Boken är färgkodad så att du lätt hittar vilka lekar och övningar som stöder de olika delområdena i Laaksonens modell.

      samspelsfärdigheter

       

      Filmerna Djuren på Djuris

      Ett bra sätt att locka barnen i gruppen till samtal om kompisrelationer och olika dilemman som kan uppstå i samspelet med andra. Filmerna handlar om samspelsfärdigheter och syftar till att stärka barnens relationer i gruppen och ge verktyg för att hantera konflikter och reflektera över olika slags känslor. Filmerna riktar sig till de äldre barnen inom småbarnspedagogiken och består av 20 avsnitt med tillhörande lärarhandledning för pedagoger. Det finns även extra avsnitt om känslor och musikvideor.

      urplay.se/program/218530-djuren-pa-djuris-far-jag-vara-med

       

      Konsten att hantera känslor

      Att kunna hantera känslor, tankar och handlingar är viktigt för att fungera tillsammans med andra. En viktig förmåga för att vara delaktig och ha inflytande är att kunna sätta namn på och bli medveten om sina känslor och hur de påverkar andra. Det är också viktigt att kunna känna igen andras känslor. Våra grundkänslor är medfödda men hur vi reagerar på dem är delvis inlärt. Temperament handlar om hur snabbt en person reagerar på ett stimuli, till exempel hur starkt eller svagt man upplever en känsla eller hur snabbt man reagerar i olika situationer. Vissa barn behöver öva sig på att ta plats och andra barn på att ta ett steg tillbaka. Viktigt är ändå att respektera barnet som hen är oberoende av temperament.

      Att inte förstå känslor och hur de kan påverka vårt agerande försvårar kommunikationen med andra. För ett barn kan irritation eller ilska leda till att hen vill ropa åt eller knuffa till en kompis. I sådana situationer har barnet nytta av att kunna hantera och reglera tankar som känslor ger upphov till. Brister i självreglering gör det utmanande att fungera i sociala situationer. Genom att känna igen, bli medveten om och förstå känslor stärks grundläggande färdigheter som att kunna styra sig själv, hantera sina känslor, lyssna, fokusera sin uppmärksamhet, kontrollera sina impulser, vänta, be om hjälp, hävda sig själv på ett positivt sätt, hantera dilemman, samspela och umgås.

       

      Material med information om känslor, övningar samt tillhörande känslokort:

      folkhalsan.fi/tryckta-publikationer/utbildningsmaterial/ova-pa-kanslor/

       

      Reflektera

      ●     Vilka känslor är lätt för dig att visa, vilka är svårare?

      ●     Vilka känslor är mera tillåtna på er enhet?

      ●     Vilket temperament hos barnet har du lättare och svårare att bemöta?

      ●     Samtala med barnen om vad som gör dem arga, ledsna, glada, rädda?

       

      Självreglering

      Självregleringsfärdigheter är en förutsättning för att skapa goda relationer. Att kunna identifiera känslor och sätta ord på dem samt hitta strategier för att lugna ner sig påverkar välmående och växelverkan med andra. Att kunna styra sig själv, sina tankar, känslor och handlingar har betydelse för hur väl vi lyckas i det sociala samspelet. Färdigheterna hjälper oss att stanna upp så att vi kan hitta lämpliga beteenden i olika situationer. I daghemsåldern är barn som mest mottagliga för att lära sig självregleringsfärdigheter. Barnen övar sig ännu i att samspela med andra och behöver därför vägledande och trygga vuxna som rollmodeller och andra barn för att utvecklas optimalt. Förmågan att självreglera bygger på kontinuerliga erfarenheter av samreglering med en trygg person. Genom samreglering skapar vi en delad känsla av trygghet och gemenskap. I daghemsmiljö kan du på ett lekfullt sätt träna självregleringsfärdigheter som är till nytta i umgänget med andra.

       

      Starka känslor

      Att kunna hantera starka känslor är till nytta när man ska samspela med andra. Starka känslor gör det svårt att hantera sina impulser, styra sitt beteende, tänka rationellt och lösa problem i leken. Barn som igen kan avläsa andras känslor och styra sina egna känslor inger förutsägbarhet och trygghet. Starka känslor uppstår i hjärnan och för att vi ska kunna utveckla relationer behöver vi kunna styra våra hjärnor. När vi förstår hur hjärnan fungerar blir det lättare att styra beteendet.

       

      Material och tips

       

      Hur ser hjärnan ut?

      Tips på hur du med hjälp av bilder och berättelser kan beskriva hjärnans delar på ett konkret och vardagligt sätt för barnen. Fundera tillsammans på hjärnans storlek, färg och vilka uppgifter olika delar av hjärnan har. Det är främst tre olika delar av hjärnan som har betydelse för känsloreglering: Amygdala (vakthunden), frontalloben (kloka ugglan) och hippocampus (skattkistan).

      www.dagis.fi

       

      Bygg en hjärnstorm

      Ett tips för att synliggöra vad som händer i hjärnan då man får en stark känsla är att tillverka en så kallad hjärnstorm, en burk som fylls med vatten och glitterflingor. Då man skakar burken virvlar flingorna runt i hög hastighet. Detta symboliserar hur det kan se ut i hjärnan vid en stark känsla. En känslotermometer med tydlig gradering av känslolägen och intensitet fungerar likadant och synliggör var på känslotermometern barnet är. Detta är även ett bra sätt att visa hur känslor kan förändras.

       

      Amygdala-klocka

      En så kallad amygdala-klocka synliggör för barnen hur amygdala (vakthunden) kan reagera vid starka känslor. Färgerna vit, grön, gul, röd och svart visar på hur aktiv amygdala är. Det mest optimala läget för att lära sig nya saker är då klockan visar på färgen grönt. Då amygdala däremot börjar gå mot gult kan man se det som ett varningstecken på att barnet börja känna sig lite stressat eller irriterat. Då klockan står på rött har barnet en stark känsla och på svart klarar barnet inte längre av att hantera sin känsla               och då kan man säga att amygdala får kortslutning eller blir kidnappad.

       

      Tips på känslomaterial:

      www.folkhalsan.fi/visuellt

      www.folkhalsan.fi/kompisvaskan

       

      Emotionell vägledning

      Vuxna på daghemmet har en viktig roll när det kommer till att vara lyhörd för olika känslor hos barnen. Speciellt negativa känslor hos barn kan vara svåra att stå ut med. Vuxna som kan hjälpa barn att utveckla sin känslomässiga förmåga kan ha hjälp att först utforska hur de själva handskas med olika känslor och hur det kan påverka barnen. Psykologen John Gottman menar att det bästa sättet att förhålla sig till barnets känslor är att vara lyhörd för känslorna, finnas nära och bekräfta känslan, fråga vidare och hjälpa barnet med problemlösning. Denna strategi kallas emotionell vägledning.

       

      Den emotionella vägledningens fem steg

      1.    Uppmärksamma barnets känsla.

      2.    Låt barnets känsla bli ett tillfälle till närhet och vägledning.

      3.    Lyssna igenkännande och bekräfta barnets känslor.

      4.    Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor.

      5.    Sätt gränser och hjälp barnet att hitta lösningar på problemet.

       

      Övningar i att stanna upp och medvetet använda våra sinnen förbättrar vår förmåga att fokusera, till exempel genom att bestämma vilka ljud vi vill fokusera på när vi lyssnar och att kunna svara med eftertanke. Genom att välja vilka ljud vi koncentrerar oss på och reagerar på, utvecklar barnen självkännedom och självregleringsförmåga. Genom att noggrant lyssna på ljud, tal och instruktioner får barnet en bättre helhetsbild av det som händer runt omkring och för att kunna välja lämpliga reaktionssätt när man umgås med andra. Då barnet får en helhetsbild av en händelse är det också lättare att se mer nyanserat på problem och hitta konstruktiva lösningar. Genom att lära sig att vänta kan du också styra dina behov som har en avgörande betydelse för bestående relationer.

       

      Tips

      Stöd barnens förmåga att fokusera genom att främja förutsägbarhet och ge dem betänketid, till exempel med dagsschema, fasta platser, tydliga scheman och bildstöd för aktiviteter. En fungerande struktur innebär att barnen vet vad som ska hända, vilket inger trygghet och minskar impulsivt beteende.

       

      Bildmaterial för att skapa egna dagsscheman:

      www.folkhalsan.fi/akk

       

      Lekar som tränar självreglering

      Det finns många lekar som tränar självregleringsfärdigheter där bland annat uppmärksamhet, impulskontroll, arbetsminne och att vänta ingår. Genom lekarna lär sig barnen bland annat att fokusera, lyssna, komma ihåg instruktioner, hantera impulser, samarbeta och vänta på sin tur. Tips på lekar finns i Folkhälsans lekdatabas. Det handlar om enkla lekar som gärna får upprepas mycket, efterhand kan lekarna utvecklas från det enkla till mer komplicerade.

      www.lekar.folkhalsan.fi (använd sökordet självreglering)

       

      Empati och inlevelseförmåga

      För att kunna knyta och upprätthålla goda relationer behöver barnen även kunna leva sig in i hur någon annan tänker och känner men även med tiden lära sig att handla    utifrån den empatiska förståelsen. Forskning visar att det finns ett samband mellan bristande självkontroll och självcentrering. Genom att skifta fokus från de egna upplevelserna och behoven till andras behov och reaktioner kan man minska det impulsiva       beteendet. Detta kan tränas genom att öva sig på att sätta sig in i hur andra tänker och känner och genom att visa omsorg om andra.

       

      Enkla övningar för att visa omsorg om andra och vår närmiljö

      Verksamhetskort för Dagisfred

      indd.adobe.com/view/cedcef73-a668-4186-adaf-678a5cef2cc5

       

      Källor

      Megan M. McClelland, Shauna L. Tominey Stop, Think, Act – (2015)

      Löwenborg L, Gislason B (2021). Jag & Vi- känslor samspel och empati. Gothia kompetens AB. Lettland.



    • URL ikon
      Pasi Sahlbergs artikel i tidningen Lärorikt